James Cromwell

Sitter i min säng, har precis tittat på Batman: The Dark Knight på en av våra 1000 kanaler. Jag kan förstå att folk blir försoffade här, man kan kolla på vad som helst när som helst. För en fotbollsgrabb som mig så blir det ett huvudbry, men jag har faktiskt hållit mig borta från matcherna förutom när Zlatan spelat och delvis Champions League. Såg även en match med AZ Alkmaar. Roligt att se Rasmus Elm, tråkigt att inte hans lagkamrater förstår hans geni ännu då dom istället försöker spela genom en kille som tappar bollen titt som tätt. Lite dumt att han inte skrev på förrän precis innan övergångsfönstret stängde. Aja, slut på fotbollsnörderi nu.

I tisdags var jag ute och vandrade i bergen med min nyfunne vän, producenten Eddie. Han visade mig lite vägar man kunde ta i bergen och vi pratade om livet i stort. Trevligt. När vi var ute och gick på en ödslig plats kom två herrar gående som vi börjar prata med. Dom berättar om en väg som är jättebra att gå som låg precis därifrån vi kom, vi hade missat den. Efter några minuters samtal säger vi adjö och önskade varandra en trevlig dag.
En av männen var faktiskt James Cromwell (skådespelare som medverkat i bland annat Spider-Man 3, 24, Den gröna milen, I Robot m.m).

Basketplanen här på området är verkligen hur bra som helst. Vore dock skönt att ha en veckorutin och spela varje vecka, spela lite matcher. Men jag och Hanna har spelat en del och det är roligt, hon är duktig.

Eddie berättade för mig att Hollywoodskylten ligger precis runt hörnet från oss, så idag tog jag och Hanna en tur till den. Vi gick en vacker promenad längsmed ett naturreservat och lyckades efter kanske 45 minuter komma till en fantastisk utsiktsplats där man kunde se både hela Los Angeles och den där kända skylten. Egentligen ligger skylten säkert bara 400 meter fågelvägen från vår lägenhet, men det är svårt att ta sig dit p.g.a dåliga stigar på berget.

En kvinna som vi träffade berättade att Madonnas f.d. hus (som ligger i området vid skylten) fortfarande blir utsatt för intrångsförsök, även nu fyra år efter hon flyttat därifrån. Dom nya ägarna har ordnat detta problem med att sätta upp stora skyltar där det står "MADONNA DOESN'T LIVE HERE ANYMORE" och liknande, ganska underhållande så här i Hollywood och allt.

Imorgon har vi genomgång på skolan eller "orientation" som det sägs. Jag vet faktiskt inte vad det innebär men jag antar att man kommer att få se skolan och kanske träffa sin klass. Spännande!
Vi ska även iväg på en konsert på kvällen med The Horrors, ska bli väldigt trevligt!

Ses&Hörs!

Bardot

Nu sitter jag uppe sent och skriver igen, klockan är t om mycket i Svea Rike. Egentligen borde jag ägna mig åt annat (sömn).

Vi bestämde oss igår för att prova på klubbandet i storstaden. Det var jag, Linda och Hanna som tog "vår" buss 222 från vårt boende i bergen ner till Hollywood Blvd. Väl framme så lyckades vi söka upp ett ställe vid namn Avalon som skulle vara populärt. Vakten var jordnära och viskade till oss att Avalon inte var häftigt utan stället vägg i vägg, Bardot, var dit vi skulle. Vi tog hans råd, ställde oss vid ingången till stället där en ung man hade som yrke att välja ut vilka som var Bardotmaterial och vilka som inte var det. Vi lyckades, säkert tack vare mitt vackra damsällskap, ta oss in utan problem.
Direkt när man kom in så märkte man att det var ett selektivt ställe, antingen var man rik eller snygg (vad gjorde jag där?!).
Tydligen var detta ett ställe där Hollywoods stjärnelit brukade gå till, även fast vi med handen på hjärtat inte såg någon stor stjärna denna kväll.

Beställde en whisky och frågade bartendern om det gick bra att boka ett bord så vi kunde sitta. "Inga problem, bara ni hostar upp 500 dollarz så fixar vi det".

"OK".

Trots att vi stod upp resten av kvällen så var den väldigt lyckad. Delta Fiasco spelade synthrock på häftigt sätt, vi dansade på dansgolvet till Hot Chip och folk (vi inräknade) såg viktiga ut.
Vi drog hem tidigt vid klockan 02 då ingen av oss är någon s.k. partybrud men bemöttes av papparazzis med kameran i högsta hugg. Dom var säkerligen besvikna att det bara var några bortkomna svenska ungdomar som gjorde sorti. Vi fick även med oss s.k. goodie bags med dyra prylar som delades ut till gästerna. Spännande och annorlunda.

Klockan 11 varje söndag så serveras det frukostbuffé för alla som bor på vårt område så vi gick ner till vårt "klubbhus" och bemöttes av en typisk amerikansk frukost. Mängder av donuts, bagels och marmelader som drypte men som smakade gott en söndagsförmiddag.
Gick hem och spenderade nästan hela resten av dagen med min kära fröken som är på andra sidan jorden via Skype. Det var väldigt fint och kändes som att vara nära henne igen, även fast vi dessvärre är så fruktansvärt långt ifrån varandra.

Nu ska bege mig mot sängen och spendera tid.

Tack för att du läste.

Bergen

Idag gick jag upp tidigt med min ryggsäck fullproppad med vatten för att utforska bergen som omger vår bostad, om jag skulle gått för sent så skulle det vara outhärdlig värme (idag var det 38 grader i skuggan, igen). Tog mig upp en kortare bit först och det visade sig att det ligger ett väldigt idylliskt område precis över vårt som heter "Wonder view drive" (haha, ja amerikanerna har bra fantasi). Därifrån ser man ut mot hela downtown som var vackert på morgonen, men inte senare på kvällen då man såg ett brunt lager av avgaser.
Träffade även en äldre man som hette Eddie som brukade vandra i bergen och jag fick hans nummer så att jag kunde följa med honom någon gång. Trevligt!

Igår så var jag, Hanna och Linda ute, efter många om och men, på gallerian Beverly Center.
Tog (ännu en gång) tre timmar att åka dit och frustrationen över den kommunala kommunikationen var lika stor som gallerian, de fyra första våningarna var endast parkeringshus för dem som skulle handla där.

Hittade den här pikén från Ben Sherman men prislappen satte stopp denna gång. Men snigg var den.

Kanske har jag inte påpekat det nog, men vi bor ungefär en kilometer ifrån alla kända filmstudior (Warner Bros., Universal osv.) som finns här. Studiorna är verkligen jättestora områden som innehåller många många olika byggnader.
På det lägenhetsområdet som vi bor på så är det dessutom många skådespelare som bor under kortare perioder när dom spelar in.

Ni får ursäkta för ett ganska osammanhängande blogginlägg men den tidiga morgonen har gjort att denna sena kväll känns senare än vad den egentligen är.

Ta hand om er!

E

Ny lägenhet

Vänner!
Sitter ännu en kväll vid mitt middagsbord och lyssnar på dödsmetall. Grämer mig över i lördags. Vad? Jo, då åkte jag och Hanna till Pomona North, en plats som visade sig ligga tre timmar bort från där vi bor (alltså typ som att åka LKPG - GBG), för att titta på ett gäng duktiga band.
Eftersom vi åkt buss, tunnelbana, tåg och taxi dit så var vi lite irriterade när vi kom dit men peppade för konsert.
Det var slutsålt.

Utmattade gick vi till något som såg ut som en turnébuss med massor screamo-kids med hårsprayade luggar, färgade t-shirtar, tighta svarta jeans och Vans. Jag knappade vänligt men bestämt på dörren och ut kom Bring Me The Horizons gitarrist. Jag förklarade vårt läge och sa till och med att vi åkt ända från Sverige. Den unga mannen var väldigt trevlig och sa att han skulle snacka med sin manager och sen så skulle han återkomma. Efter tio minuter kom en kille som presenterade sig som manager och berättade för oss att det var omöjligt att komma in, inte ens bandets kompisar kom in.
Segt.
Vi gick till närmsta sylta, käka en bacon och avokado-burgare och åkte bussen hem.
Det är ingen idé att gräma sig, även fast det känns nu när jag sitter här och lyssnar.

Vi har flyttat in i en ny lägenhet här på området som är större än den förra och det är skönt att äntligen få en egen säng faktiskt. Vi har även fått en ny rumskamrat vid namn Linda som också ska gå på skolan.
För övrigt så registrerade jag mig idag på skolan men jag börjar inte förrän den femte med lektioner. Det är OK för här jag kan nog underhålla mig med att vandra i omgivningarna, hänga på stränderna och vid poolen i några dagar till innan det blir tråkigt.

Ikväll provade vi för övrigt basketplanen här på området för första gången. Jättefin plan som ligger på taket av en byggnad där man ser ut över bergen som omringar platsen vi bor på. När jag spelade var det dessutom solnedgång medan vi spelade, det var filmiskt.
Efter värmen från basketen så svalkade vi oss i poolen. Haha.

Hoppas ni vet, vänner och familj, att jag tänker på er och att ni betyder mycket för mig.
Jag har fått en adress som ni gärna får skriva ett brev till. Brev är alltid så trevligt.

Oakwood Apartments
APT # M104
3662 Barham Blvd.
Los Angeles, CA 90068
UNITED STATES OF AMERICA

På återseende!

Dalí 'n me

Oakwood, Los Angeles

Kom precis tillbaka efter ett gäng längder i poolen här på området. Det är en solig morgon och utanför fönstret hör jag fåglar som nynnar i kapp med Jan Johanssons jazz på svenska.
Det är alltid soligt här och på tisdag ska det bli osannolika 36 grader i skuggan, pust... Vi pratar alltså om plusgrader kära vänner!

Igår så åkte vi ut på tur till den klassiska stranden Venice Beach. Vi lyckades ta oss dit efter tre timmars resväg från hemmet med Los Angeles kommunaltrafik som är under all kritik som finns.
Vi lyckades till slut komma fram och det var nästan precis som jag föreställt mig. Killar som spelade basket på de slitna men trevliga basketplanerna (ni vet som i White men can't jump, öppningsscenen är från Venice Beach!) och bitiga män som svettigt spänner sig i de vägglösa gymmen som ligger längsmed stranden.

Väl på stranden så la vi oss ner i hettan ett tag men insåg att det skulle bli för varmt så efter en kort tid sprang jag och Hanna ner i vattnet som var ljummet. Flera surfade men vi gjorde så gott vi kunde och bara lekte i vågorna. Dom var verkligen gigantiska och underströmmarna (sorry mamma!) var rejäla. Konstigt att inte fler dör! Men det var väldigt roligt och häftigt när man lyckades glida på en våg länge.

Igår lyckades jag även prata med baby Sabina i telefon för första gången och det var väldigt trevligt. Om ni vill läsa om händelser i hennes liv i Thailenn så är bloggadressen http://sudrudee.blogspot.com

Ikväll ska jag och Hanna på Bring Me The Horizon mfl och det ska bli grymt! Väldigt många bra och trevliga band.

So long!

Hollywood, Los Angeles

Förra inlägget uppföljdes med att jag och Filip gick ut på Harlems (H-A-R-L-E-M) mörkaste gator klockan 01.45 med all min packning.
T o m jag skulle rånat mig. Vi träffar först en kille med vit bandana som frågar "What time is it?"
Ni som aldrig sett en film vet troligtvis inte att det är ett vanligt sätt att starta en konversation som antingen slutar med

1. Rån i en gränd
2. Kokainköp

Vi lyckades ta oss ur situationen på smidigt sätt (vi gick snabbt förbi) och gick ned mot busshållplatsen.
Vi kände oss inte direkt som på mammas gata när det kom två killar från varsitt håll i rödvita kampsportdräkter mot oss, karatesparkandes i luften. Vi löste situationen på smidigt sätt (vi gick snabbt förbi).
Det hela gick bra till slut och jag tog farväl av min resekamrat och fortsatte min resa mot mitt nya liv.

Efter en dyr taxiresa från flygplatsen med en ex-sovjet så kom jag fram till mitt nya hem, Oakwood.
Och det är nästan för bra för att vara sant.
Vi kommer att vara fyra personer som delar på en lägenhet på kanske 100 kvm som är vackert möblerad. I priset ingår en schysst pool och jacuzzi. Det ingår även ett välsorterat gym. Förutom det finns det på gården en tennisplan, en basketplan (basketvänner är välkomna hit!) och en volleybollplan. Det ingår även el, internet och vatten. Om man vill så får man även låna stora rum i 1800-talsstil om man vill fixa med en middag med öppen spis.
Glömde också skriva att det även finns biosalong att låna om man vill kolla på film, om man inte vill titta på film på 35"-tvn som står i vardagsrummet och som har alla kanaler.
Att det dessutom ligger 10-15 minuter från Hollywood gör saken bara bättre.
Jag trodde att jag skulle få bo med kackerlackor och smuts, men bor istället med två trevliga flickor som också ska gå på skolan.

Hoppas ni har det fint där hemma i sensommarens sista dagar.
En kär vän citerade nyligen en väggbonad i ett brev "Längta ej till fjärran lycka. Lyss till trädens sus vid eget bo."

Farväl!

Harlem, New York; Sista kvällen

Sitter ännu en gång på vårt hostel och skriver. Klockan är 23 och jag har ingen sovplats så jag sitter här i sällskap av en kanna 7up och ett gäng eurotrashfolk som som intagit hostellobbyn. Filip ligger uppe på rummet och sover och om jag ska vara ärlig skulle jag hellre ligga i sängen där och sova, men jag ska inte klaga.

Vi har verkligen tagit tag och gjort saker hela tiden och varje dag har varit ett nytt äventyr. Sen sist har vi bland annat gjort alla turistsaker som tydligen ska göras. Empire State Bulding, Frihetsgudinnan, Central Park, China Town, Little Italy osv. I söndags var vi t.o.m på Broadway och tittade till en musikal.

Mest av allt har vi dock vandrat, gått omkring och lärt känna staden. Satt oss på ett kafé och pratat strunt och sen gått vidare. Det är ett trevligt sätt att lära känna en stad och jag rekommenderar att göra det om ni besöker New York, det tar inte så lång tid att gå Manhattan.

Anledning att jag inte sover är att min buss går om 2,5 timme och jag tänkte spara de 200 kr det kostar här per natt. Min buss går vidare till LaGuardia flygplats som tar mig vidare till LAX via Houston. Jag har även ordnat med boende i några dagar då jag kan bo med vänliga klasskamrater som redan ordnat med lägenhet. Jag tror att det ordnar sig bra med allt, det verkar så.

Jag har redan ordnat för er som inte har blogger/google-användare som nu kan kommentera min blogg vid intresse för det.

Fridens liljor.

5th avenue spot, New York

Hinner inte skriva så mycket men jag tänkte meddela att jag spontantatuerade (sorry mamma!) mig i på NY Adorned efter sponsring av Filip.

Är fortfarande sjuk och det är lite segt men det blir bättre. Försöker att inte överanstränga mig men det är tufft i NYC. Vi har gått väldigt mycket och det är roligt för man börjar lära känna staden.

Vi har det verkligen trevligt här, vi gör roliga saker hela tiden och jag uppskattar verkligen Filips sällskap. Han är verkligen en kär vän.

Nu ska vi strax iväg till Empire State Building och titta på utsikten. Efter det: World Trade Center, Frihetsgudinnan och Central Park.

Hörs!

Harlem, New York

Sitter på mitt hostel 5th avenue spot i stadsdelen Harlem i New York just nu. Jag har vaknat ganska tidigt, klockan är 06.15. Dels för att jag är lite jetlaggad och dels för att jag är lite sjuk. Har en tråkig halsbränna och en förkylning på det. Jag hoppas innerligt att detta inte ska bli värre så att jag kan uppleva New York lite mer.

Det är en mycket häftig stad, väldigt mycket som den är i filmerna. Många hiphop-svarta och blinkande ljus, många taxibilar och stora byggnader.
Finns mycket att säga om hela grejen men jag vet inte hur mycket jag orkar att skriva så jag skriver bara lite ymnigt om det.

Vi bor i Harlem och det är väldigt roligt och kult tycker jag. Vi har hittat ett hostel som är billigt men ändå relativt centralt. Det känns som många andra hostels inte assäkert så jag bär runt på min dator och på alla andra värdesaker hela tiden. Dock så har jag lyckats dumpa min största väska hos en kompis kompis kompis till Filip, så det är skönt.
Vi har haft turen att Lizzy (som är Filips kompis kompis) har hjälpt oss lite med information och med lite praktiska saker. På måndag ska vi troligen flytta in hos henne dessutom, skönt.

Igår var vi alla tre på Museum of Modern Arts och trots att jag börjat känna mig lite sjuklig och trött så var det en fin upplevelse. Jag såg många av de tavlor som jag och Jesper läste om när vi gick konstvetenskap och det var mycket häftigt. Vissa konstverk var som man tänkte att dom skulle vara och vissa var annorlunda, som Salvador Dalís The Persistence of Memory som var väldigt liten, inte mer än 24 x 30 cm.

Jag köpte en ny kamera igår på en butik som heter B&H. Där jobbar det till 90% bara judar med kippor, stort skägg och judelockar. Och det är ingen liten butik, det måste jobba åtminstone 150 personer där. Inte utan att man själv skulle vilja vara en del av deras "gäng" och gå runt där med roliga kläder. Dessutom så har dom stängt alla lördagar och andra judehögtider. Och detta är alltså den största mediaaffären på hela Manhattan.

Jag saknar även min Sabina. Jag tycker att jag ser hennes svarta hår överallt.

Aja, nu ska jag sluta och kanske gå upp från entrén till hostelet till sovsalen och försöka sova lite till. Jag vet inte riktigt hur man behandlar halsbränna bäst så ni får gärna ge mig tips hur jag ska göra. Tipsa mig helst inte att det är bäst att ligga inne i sängen.

E

Ännu en morgon

Detta är min nya blogg. Jag skapade den för att skriva om händelser i mitt nya liv i Los Angeles.
Nu sitter jag på mitt hostel i Harlem, New York och är jetlaggad. Svensk tid är klockan 04.36 men den är egentligen 22:35 här.

Hah, jag kommer inte uppdatera nu men det är trots allt en start, en start på något nytt.
Ännu en morgon.