Bara i Thailand

Jag gick fram till disken för att beställa mat. Bakom disken sitter en man och tatuerar en annan man med en nål. Typiskt Thailand.

Apropå det; Vart jag än går spelar man i Thailand den här låten: 

Scorpions, bandet - inte djuret, är omåttligt stora här.

Annars ser mina dagar ganska lika ut. Jag bor numera nära stranden Nai Harn och från min balkong ser man vajande palmer och det brusande vattnet. Jag går upp vid 07 och simmar samt går lite på stranden. Sen äter jag frukost - yoghurt, cashewnötter och sojamjölk. Efter det försöker jag studera, men det är förvånansvärt svårt att göra det när vädret är så fint utanför. Vid 14-tiden äter jag på en restaurang i närheten innan jag tar en tur med min motorcykel. 

När jag kommer hem försöker jag studera lite till, med varierande resultat, innan jag tar ännu ett dopp i vattnet vid solnedgången kl. 18. Antingen träffar jag Moppe-Micke efter det eller sätter mig ner och ser en Bergman-rulle på balkongen samt äter en pandanbulle. I går såg jag den här:

På fredag åker jag tillbaka till Bangkok innan jag på onsdag nästa vecka åker vidare till London. Där ska jag träffa Sabina över dagen innan jag åker vidare till Buenos Aires. Vamos!

Nu löser solen

Nu löser solen sitt blonda hår
i den första gryningens timma
och breder det ut över markens vår
där tusende blommor glimma.

Hon väter det tankfull i svalkande dagg,
i blommornas fuktiga gömmen,
hon lossar det varligt från rosornas tagg,
men tveksamt, förströdd, som i drömmen. 

Hon låter det smeka skog och äng,
hon låter det fara för vinden.
Nu smeker det barnen i deras säng
och de gamla på skrovliga kinden. 

Men hennes tanke är borta från allt;
vad kan denna glädje väl båta?
Hon drömmer bland stjärnor som tusenfalt
förstora det levandes gåta. 

Hon löser sitt hår och breder det ut
i morgonens saliga timma;
och drömmer bland världar som gått förut
och nya som längtande glimma. 

Pär Lagerkvist

Nai Harn

De senaste dagarna har jag tänkt på att klyschan att det bästa i livet är gratis. Och att man ska mjölka varje situation på dess nektar. Tack för nu.

Dykdagar

Vagabondmusik:

Problem med spellistan? Klicka här!

Det värsta med Thailand

Det värsta med Thailand  kan summeras med tre ord: Khao San Road.
Det är svårt att jämföra det med något annat men det är ungefär som en liten version av Times Square i New York fast istället för fotoglada japaner och gigantiska neonskyltar är det troligare att du ser gamla gubbar och det här:

En annan som är dålig är det här.

I morgon ska jag åka hit: 

På söndag eftermiddag åker jag ner till min vän Mikael Forsman som är dykinstruktör på Phuket. Ska bo hos honom ett tag och dyka. 

Sawadee kap!

Bangkok

I dag gick jag på bio i den mest moderna biosalong jag varit i. Jag åt lunch två gånger, vid 12 och vid 15 - maten var så oerhört god (och portionerna små). Efter det åkte jag till en nattmarknad och köpte kläder som lokala hipsterungdomar (inte barn och inga fabriker) har sytt - ett par short, en väska, två t-shirtar. Dessutom ersatte jag mina söndriga hörlurar med ett par nya, köpte "Green Milk Tea" och tog en timmes massage.  Förutom det har jag även åkt flera mil i taxi.
Sammanlagt har den här dagen kostat mig ungefär 600 kronor.

Något av det bästa med Bangkok är känslan av att man har pengar till att göra vad man vill. Men jag vet inte riktigt hur moraliskt riktigt det är att känna så. Vad tycker ni? Det här med att konsumera är ju verkligen en svår fråga. Eller? Är den så svår egentligen? Jag lämnar det där för stunden.

Ska sova nu, klockan är 01:20. I morgon ska jag försöka studera på hotellrummet. I kväll på den där nattmarknaden så tog några flickor kort på mig för att jag liknade Brad Pitt. Hoppas korten blev bra.